fredag 7 december 2012

Målgrupp

Att urskilja Nirvanas målgrupp är lite svårt, mest för att de förändrades ganska mycket före och efter framgången. Före deras stora genombrott var de ett litet Seattleband, inget särskilt egentligen. De var snuskiga och lite nergångna, som små band ofta är (om man får lov att säga det). Men efteråt blev de stora och kända, vilket gör att målgruppen kanske förändrats och därmed även musiken.
Musik handlar ofta om att känna igen sig, som med mycket annat. Man vill känna igen sig och kunna relatera till det man lyssnar på, för annars blir det mest en historia. Hur kan man då relatera till grunge och Nirvanas musik? Ja, framför allt om man är som medlemmarna i bandet. Lite sorgsna, arga och kanske till och med smutsiga. Nirvana skriver musik som snarare gör en mer arg och ledsen än man var innan, så därför tror jag man lyssnar på det mest för att man är ledsen. Inte för att bli glad.
Samtidigt så är det musiken och känslan som ligger i fokus, istället för texten. Cobain sjunger så att man knappt hör vad han säger, vilket han också säger är meningen då han vill framhäva musiken mer. Det ska skapa en känsla, helt enkelt. Och även det man vill förmedla - ilska, sorg osv osv - når fram, genom kantiga gitarrer och grumlig sång trots att man inte hör några ord. Så målgruppen kan lika gärna vara de som vill få den känslan, och det är ju i princip samma personer som jag nämnde innan. Folk som är deprimerade typ, haha. Nej, kanske inte helt, men folk som tycker om musiken i sig och som uppskattar den. Det kan vara vem som helst. Någon som lyssnat på rock tidigare, kanske, och som gillar det tunga i musiken.
Efter genombrottet tror jag att Nirvana ändrade stil lite. Smells like teen spirit skrevs i princip för att bli en hit, och då blir den lite mer mainstream för att smälta in. När de väl har slagit igenom med en stil som är lite mer anpassad til vad som är populärt känns det som att de fortsätter på det spåret. Varför bryta ett vinnande koncept, liksom? Så då byter man målgrupp och försöker skriva musik till den stora publiken, vilket såklart gör att man skriver lite mer popigt och rockigt (det fortfarande grunge såklart, men på ett annat sätt).
Målgruppen tror jag är de som är som Nirvana, men senare blir det mer den stora massan.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar